Man kan också utgå från vad som är teoretiskt möjligt med hänsyn till kända fysikaliska eller kemiska mekanismer och lagar. Starkast blir givetvis bevisningen om det går att styrka ett samband mellan exponering och sjukdomsuppkomst med samtliga strategier.
En forskare ställs inför flera utmaningar. Det finns en mängd olika fallgropar både för den som arbetar med experimentell forskning, se rapporten Elektromagnetiska fält och frågan om biologiska effekter. För den som arbetar med befolkningsstudier, så kallad epidemiologi, se rapporten Synpunkter på metodik och fallgropar inom vetenskap och forskning. Även teoretikern kan ha anledning att se över sina slutsatser eftersom det alltid finns en liten möjlighet att okända teoretiska mekanismer gör att resonemang och slutsatser blir felaktiga. En annan möjlighet är att teoretikern har förbisett någon teoretisk utgångspunkt som är känd men som ändå har missats därför att forskaren inte tänkt på att möjligheten är relevant i sammanhanget.
Här belyser vi de olika aspekterna i detalj. Eftersom de vetenskapliga aspekterna är omfattande kommer det här materialet att byggas på och uppdateras successivt.
Flera kategorier av hälsorisker med elektriska eller magnetiska fält är kända eller åtminstone teoretiskt möjliga. Därför behöver dessa kategorier diskuteras var för sig. Två viktiga huvudkategorier är dels den som rör cancer inklusive leukemi, dels den som rör nerv-muskelfunktioner. Dessa kategorier har därför här fått var sin egen sida med tonvikt på sammanhanget med elektriska eller magnetiska fält:
- Forskning som rör risker för cancer inklusive leukemi, se länk i högerspalten.
- Forskning som rör nerv-muskelfunktioner. Mer information kommer, men läs gärna rapporterna som förklarar forskningsläget om Alzheimers sjukdom och ett eventuellt samband med EMF och Amyotrofisk lateralskleros, ALS.
Läs även mer på sidan Riskperspektiv.