Det visar sig att torkkapaciteten sannolikt kommer att upprätthållas om gasol ersätts med biobaserad syntesgas. Resultaten visar också att de undersökta förgasningsteknikerna alla kan tillämpas för att omvandla flisat trämaterial till gas av tillräcklig kvalitet. Tre tekniker har visat sig vara mest lämpade avseende den totala energieffektiviteten och den totala förbrukningen av biomassa. Det finns dock behov av ytterligare experimentella test för att fastställa sambandet mellan gasens tjärinnehåll och påverkan av lukt och sot på mjukpappret i nästa steg av en konceptutveckling.
Fossil free tissue drying
Nyheter
Ny mall och lathund för långsiktig effektprognos tillgänglig för lokalnätsbolag
Ett Energiforskprojekt har i samarbete med elnätsbolag tagit fram en lathund för hur en långsiktig effektprognos kan utformas, samt en mall för insamling av data från kommuner – något som efterfrågats av branschen.
Ny rapport har kartlagt forskningsbehov för säker lagring i vätgas och batterier
För att möjliggöra storskalig användning av vätgas och batterier behövs säkerhetsåtgärder som säkerhetsavstånd och barriärer samt grundläggande förståelse för konsekvenserna av termisk rusning och, inte minst, gasexplosioner.
Håll rätt energinivå!
I år medverkar Energiforsk på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, festivalen där det gemensamma målet är att låta barn och skolungdomar få en inblick i vetenskapens värld. Genom satsningen Vattenkraftens framtidsprogram deltar Energiforsk med en experimentstation där de besökande barnen, med hjälp av några motionscyklar, ska försöka hålla balansen på elnätet.
Vilken typ av solceller vill vi leva med?
Marieke Rynoson, forskar om solceller på doktorandprogrammet i energisystem på Högskolan i Dalarna. Ingenjörer glömmer ibland bort att se på solceller ur ett socialt perspektiv, menar Marieke Rynoson. – Jag vill fokusera på social hållbarhet för att ge branschen insikter om vad vi faktiskt vill leva med!
Beslutsstöd för återvinning av slaggrus fungerar, men behöver uppdateras
För att underlätta bedömningen av potentiella miljö- och hälsorisker med återvinning av slaggrus, finns ett beslutstöd sedan 2019. I det här projektet har forskarna undersökt hur beslutsstödet fungerar i praktiken.
Om rapporten
2016:231
Lars Nilsson, Roy Andreasson, Bengt Axelsson, Christer Gustavsson, Raffaele Malutta, Anders Ottosson, Fredric Paulson, Carl Zotterman