Idag har de flesta elbilsladdare en effekt på 3,6kW, men det finns också laddare med högre effekt och flera av dem är bara inkopplade på en fas. Det betyder att dimensioneringen främst sker med hjälp av säkringar och kablar i distributionsnätet, och bara i mindre utsträckning med hjälp av transformatorer.
Syna effekten
Ett projekt i forskningsprogrammet Smarta elnät har tillsammans med Karlstads elnät tagit fram en metod där det är möjligt att enkelt föra in timvärden för att snabbt få en indikation på nätstationer som håller på att bli överlastade till exempel när elbilar laddas samtidigt. Genom det nya verktyget går det att uppskatta hur många samtidiga elbilsladdare en station klarar av.
Verktyget är enkelt att hantera och metoden är en bra start för lokala nätbolag som har tillgängliga timvärden att analysera risken för överlast i sina olika nätstationer. När man granskar timvärden och energi, alltså när den faktiska effekten synas, blir det tydligt var i lokalnätet det uppstår problem när mängden elbilar ökar och infrastrukturen för laddning byggs ut.
Laddstolpar med styrning
Det är kostsamt att uppgradera distributionsnätet och för att säkra de befintliga elnäten är det viktigt att efterfrågeflexibilitet och aggregatorer kan hanterar flexibla resurser som laddning, batterilagring, fläktar, värmepumpar och elvärmegolv. Och för att lösa effektbristen bör man i första hand använda laddstolpar med uppkoppling och inbyggd styrning gärna genom en incitamentsmodell som även förordar styrd utrustning.
–Det börjar komma affärsmodeller med aggregatorer, men det är otydligt hur de ska regleras av Energimarknadsinspektionen och vad nätägaren får och inte får göra för att lösa effektutmaningar, säger Joachim Lindborg på Sustainable Innovation som varit projektledare.
Läs mer och ladda ner rapporten Elbilsutvecklingens påverkan på lokalnätsdimensioneringen av nätstationer.