Rapport

Kritisk utvärdering av metoder för faroklassificering av avfalls ekotoxiska egenskaper HP14

Uppdaterad 2024-03-15 Publicerad 2016-03-22

Det här projektet visar att testmetoder är viktiga verktyg för att säkerställa rätt klassificering av ett avfalls farlighet. Studien visar även att geokemisk modellering är ett kraftfullt verktyg för utvärdering av olika strategier för att testa ett avfalls farlighet.

Sedan den 1 juni 2015 gäller en ny EU-förordning som harmoniserar de egenskaper och kriterier som ska tillämpas vid klassificering av avfall som farligt. Kriterier och vägledning för bedömning av egenskapen miljöfarlighet, så kallad HP 14, saknas dock fortfarande och är under fortsatt utredning inom EU. 

Detta projekt syftar till att ge en bättre kunskap om av två alternativa metoder för klassificering. Den ena är summeringsmetoden där man summerar koncentrationen av identifierade klassificerade farliga ämnen, den andra är tester av ekotoxiska egenskaper i lakvatten från avfallet. 

Resultaten visar att klassificeringen med summeringsmetoden inte fungerar bra för komplexa blandningar som askor och att denna metod överskattar den inneboende faran. Metoden är mycket känslig för identifiering och klassificering av ingående ämnen vilket gör utfallet mycket osäkert. 

För tester av ekotoxikologiska egenskaper i lakvatten visar resultaten att förhållandet mellan mängd material och vätska, så kallad L/S-kvot, samt pH-värdet är avgörande för klassificeringen med testmetoder. Osäkerheten och känsligheten i klassificering baserat på tester är betydligt lägre än osäkerheten baserat på summeringsmetoden. Slutsatsen är att testmetoder kommer vara viktiga verktyg för att säkerställa rätt klassificering av avfall. Studien visar även att geo-kemisk modellering är ett kraftfullt verktyg för utvärdering av olika strategier för att testa ett avfalls farlighet.

Det finns också en vetenskaplig artikel från projektet som är publicerad i Waste Management. En sammanfattning av den hittar du här! 

Nyheter

Ny mall och lathund för långsiktig effektprognos tillgänglig för lokalnätsbolag

Ett Energiforskprojekt har i samarbete med elnätsbolag tagit fram en lathund för hur en långsiktig effektprognos kan utformas, samt en mall för insamling av data från kommuner – något som efterfrågats av branschen.

23 apr 2024 - Elnät


Ny rapport har kartlagt forskningsbehov för säker lagring i vätgas och batterier

För att möjliggöra storskalig användning av vätgas och batterier behövs säkerhetsåtgärder som säkerhetsavstånd och barriärer samt grundläggande förståelse för konsekvenserna av termisk rusning och, inte minst, gasexplosioner.

22 apr 2024 - Energisystem


Håll rätt energinivå!

I år medverkar Energiforsk på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, festivalen där det gemensamma målet är att låta barn och skolungdomar få en inblick i vetenskapens värld. Genom satsningen Vattenkraftens framtidsprogram deltar Energiforsk med en experimentstation där de besökande barnen, med hjälp av några motionscyklar, ska försöka hålla balansen på elnätet.

19 apr 2024


Vilken typ av solceller vill vi leva med?

Marieke Rynoson, forskar om solceller på doktorandprogrammet i energisystem på Högskolan i Dalarna. Ingenjörer glömmer ibland bort att se på solceller ur ett socialt perspektiv, menar Marieke Rynoson. – Jag vill fokusera på social hållbarhet för att ge branschen insikter om vad vi faktiskt vill leva med!

11 apr 2024


Beslutsstöd för återvinning av slaggrus fungerar, men behöver uppdateras

För att underlätta bedömningen av potentiella miljö- och hälsorisker med återvinning av slaggrus, finns ett beslutstöd sedan 2019. I det här projektet har forskarna undersökt hur beslutsstödet fungerar i praktiken.

8 apr 2024


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2015:178

Författare

Sara Stiernström, Ola Wik Och David Bendz