SSM tar grepp om forskning och kompetens

SSM tar grepp om forskning och kompetens

Per Seltborg tillträdde i januari som forskningschef vid Strålsäkerhetsmyndigheten. Han får därmed ansvaret för en betydande del av forskningsmedlen inom kärnteknik, strålskydd och icke-spridning i Sverige. Per ser en utmaning i kompetensförsörjningen inom strålsäkerhetsområdet, men han ser också möjligheter i förbättrad samverkan. (2019-06-24)

2019-06-24

Sedan i januari är Per Seltborg forskningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Per kommer närmast från Westinghouse där han under 13 års tid haft flera roller både i utvecklingen och produktionen av styrstavar och kärnbränsle. De sista två åren vid Westinghouse var han chef för tillverkningsprocesserna i bränslefabriken.

Per är 45 år och civilingenjör i teknisk fysik från Uppsala Universitet. Han la fram sin doktorsavhandling i reaktorfysik vid KTH 2005. Avhandlingen fokuserade på effektiviteten i underkritiska härdar kopplade till acceleratordrivna neutronkällor. Per bedrev sin forskning både med statistiska verktyg för neutrontransportmodellering och med hjälp av experiment i testreaktorer i Frankrike, Ryssland och Belarus.

Syftet med SSM:s forskning

SSM finansierar forskning inom sju olika tekniska huvudområden: Människa-teknik-organisation; Reaktorsäkerhet; Strukturell integritet; Säkerhetsanalys; Avveckling och avfall; Mätteknik och Strålskydd.

Myndighetens forskningsstrategi beskriver syftet med forskningen som dubbelt. Den ena delen har huvudsyftet att ge myndigheten verktyg och kunskap som gör att man kan verka professionellt i sin roll som expertmyndighet. Forskningssatsningarna ska leda till ny kunskap som gör att myndigheten kan driva en ”effektiv och vederhäftig verksamhet” och vara pådrivande i strålsäkerhetsarbetet.

Den andra delen har det övergripande målet att säkerställa att det nationellt finns tillfredsställande kompetens inom strålsäkerhetsområdet. Myndigheten ska ”bidra till att upprätthålla och utveckla den kompetens som behövs för att ta fram ny och använda tillgänglig kunskap”.

Per beskriver det som att det finns det tydlig synergi mellan de båda delsyftena. ”De stärker i hög grad varandra.”

78 miljoner kronor 2019

Forskningsbudgeten för 2019 är på drygt 78 miljoner kronor, av vilket en stor del går till projekt inom kärnteknik. Detta gör SSM till den i särklass största finansiären av kärnteknisk forskning i Sverige. Strålskydds- och reaktorsäkerhetsområdet har tillsammans 44 miljoner kronor och står därmed för en majoritet av budgeten. Strålskyddsområdet utmärker sig tillsammans med mätteknikområdet genom att en mycket stor del av budgeten inom de två områdena går till kompetensstöd. De två områdena är båda sådana där behoven av kompetens skulle kunna bli mycket omfattande i samband med en olycka i en kärnteknisk anläggning.

Strålsäkerhetsmyndigheten bedriver egentligen ingen egen forskning utöver att en handfull medarbetare är adjungerade till olika universitet där de verkar på deltid. Istället finansierar SSM forskning som bedrivs av universitet och till viss del också av konsultfirmor. Till vissa forskargrupper bidrar man med fast stöd till tjänster, men man betalar också ut medel till projekt och då ofta i form av doktorandtjänster. SSM företräder också Sverige i en rad internationella samarbeten till exempel inom ramen för OECD/NEA. En del av forskningsmedlen går också till olika mjukvaruverktyg som används vid universitet och i vissa fall av SSM själva.

Av totalbudgeten är en viss del, cirka 15 miljoner kronor, direkt vikt åt icke kärnteknisk forskning. Det rör bland annat SSM:s ansvar att skydda befolkningen mot skadliga effekter av ultraviolett strålning från till exempel solen och från solarier.

Per säger att SSM, som den största forskningsfinansiären inom strålsäkerhetsområdet, har ett viktigt ansvar att fördela medlen på ett så effektivt och strategiskt riktigt sätt som möjligt för att, både på kort och lång sikt, på bästa sätt främja strålsäkerheten i Sverige.

Inriktningen framåt

I den utredning om den nationella kompetensförsörjningen som SSM genomförde på uppdrag av regeringen för en tid sedan konstaterade myndigheten att det finns flera samhällskritiska forskningsområden där Sverige behöver stärka systemet så att tillräcklig kompetens finns tillgänglig framöver.

– Några områden som vi bedömer vara särskilt sårbara är till exempel reaktorsäkerhet, icke-spridning och strålskydd. De senaste årens vikande tillströmning av studenter till de kärntekniska utbildningsprogrammen, som sannolikt delvis beror på beslutet om att lägga ned fyra kärnkraftsreaktorer, är också något som bekymrar oss, säger Per Seltborg. För att motverka dessa trender vill SSM förbättra samordningen och effektiviteten i kompetensförsörjningssystemet.

– En av åtgärderna vi föreslår i regeringsuppdragets slutrapport är att regeringen ger oss i uppdrag att arbeta fram en nationell övergripande strategi, i samverkan med de relevanta aktörerna inom strålsäkerhetsområdet, berättar Per. Vi föreslår också att SSM ska få utökad finansiering för att särskilt stärka de mest sårbara forskningsområdena.

– Just nu arbetar vi på att ta fram en uppföljningsmodell för att kunna följa läget i det svenska kompetensförsörjningssystemet, fortsätter Per. Tanken är att vi återkommande ska ge en bild av situationen för att sedan tillsammans med huvudaktörerna vid behov kunna diskutera lämpliga aktiviteter.

Förutom en bättre uppföljning av den nationella kompetensförsörjningen berättar Per Seltborg också att SSM har ambitionen att stärka den svenska positionen inom EU:s forskning. Syftet på sikt är att ta hem mer finansiering till svensk forskning samt att kunna vara med och påverka forskningsinriktningen i högre grad.

– Kompetensförsörjningen inom myndighetens ansvarsområden är en utmaning, men jag ser också att det finns en potential till utökad samverkan inom kärnteknik- och strålskyddsområdena både nationellt och internationellt. Det skulle kunna stärka forskningen och kompetensen, avslutar Per.