Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår kampanjer för att öka kärnkraftens attraktionskraft

Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår kampanjer för att öka kärnkraftens attraktionskraft

Anneli Hällgren, avdelningschef utvecklingsavdelningen, Strålsäkerhetsmyndigheten

Regeringen oroar sig för den framtida kompetensen inom strålsäkerhetsområdet. Under 2017 startade därför en utredning för att åtgärder ska kunna sättas in. Strålsäkerhetsmyndigheten, som genomfört utredningen, har nyligen presenterat en rad förslag till regeringen. Mest iögonenfallande är förslaget om informationsinsatser för att locka unga till strålningsrelaterade verksamheter. Strålsäkerhetsmyndigheten uppmanar även kärnkraftsindustrin att utföra egna kampanjer för att öka sin attraktionskraft.

Åren innan energiöverenskommelsen slöts 2016, då kärnkraften drogs med skattebördor och oklara långtidsförutsättningar, rotades en bild av kärnkraften som en utdöende teknik. De låga elpriserna de senaste åren har pressat kärnkraftens lönsamhet och minskat industrins förmåga att på egen hand stimulera forskning inom kärnkraft- och strålsäkerhetsområdet. En följd av det här är att allt färre studenter söker sig till de kärntekniska och strålningsrelaterade utbildningarna vid högskolorna. Det har också blivit svårare för de företag som är verksamma inom området att attrahera personal.

I den senaste utvärderingen, 2016, av hur väl Sveriges uppfyller IAEA:s Kärnsäkerhetskonvention, framkom att Sverige inte fullt ut lever upp till sina åtaganden vad gäller kompetensförsörjningen inom strålsäkerhetsområdet. Formellt uppfyller Sverige därmed inte sina åtaganden gentemot de övriga konventionsstaterna, vilket ledde till att Strålsäkerhetsmyndigheten fick uppdraget att föreslå åtgärder.

Utredningens slutbetänkande presenterades för regeringens den 24 sep. Det är nu upp till regeringen att ta ställning till de förslag Strålsäkerhetsmyndigheten lämnat och ge förutsättningar för att åtgärderna ska kunna genomföras.

- Strålsäkerhetsmyndigheten kommer nu att använda utredningens resultat som utgångspunkt för ett långsiktigt arbete med att förbättra kompetensförsörjningen i Sverige, säger ansvarig utredare och avdelningschef Anneli Hällgren.

- Ska Sverige fortsätta bedriva verksamheter med joniserande strålning måste kraftfulla åtgärder vidtas, annars riskerar sjukvård, kärnkraft och övriga industrier som använder strålning att drabbas, och detsamma gäller myndigheters förmåga att hantera strålningsrelaterade kriser, fortsätter Anneli Hällgren.

Förändrat kompetensbehov

I rapporten redogör Strålsäkerhetsmyndigheten för trender inom de olika strålsäkerhetsbranscherna för att för att försöka förutse hur det framtida kompetensbehovet kommer att se ut. Inom kärnkraftsbranschen ser utredningen ett skifte när ytterligare fyra reaktorer efter Barsebäck avvecklas samtidigt som de kvarvarande sex reaktorerna satsar på långtidsdrift. Färre reaktorer i drift betyder minskad verksamhet med en mindre arbetsstyrka och ett mindre behov av externa entreprenörer. Samtidigt ökar behovet inom avveckling och därmed behoven av kompetens inom till exempel strålskydd och mätteknik för friklassning. Ökat fokus på långtidsdrift kräver också kompetens inom delvis nya områden som till exempel åldringseffekter och materialteknik.

I en annan del av kärnkraftsbranschen – på avfallssidan - planeras även omfattande nybyggnationsprojekt. Svensk Kärnbränslehantering AB planerar att bygga en anläggning för hantering av använt kärnbränsle i Oskarshamn i anslutning till mellanlagret och ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark.

Det finns alltså trender som styr mot anläggningsförvaltning och avveckling såväl som nybyggnation. Dessa skiftningar har medfört att det på vissa kärnkraftverk har varit nödvändigt att säga upp personal samtidigt som annan personal har rekryterats för att bättre matcha kompetensbehoven.

Utredningen pekar också på generella trender inom samhället som till exempel ett vikande intresse hos unga för teknik och en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det senare kan vara en fördel i ett läge där man behöver få in mycket ny kompetens, men samtidigt innebär rörligheten att strategisk kompetens riskerar att lämna kärnkraftsföretagen i större utsträckning än förr.

Åtgärdsförslag

Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår en rad åtgärder för att långsiktigt säkra kompetensen. För det första föreslår SSM regeringen att Utbildningsdepartementet bör inrätta ett särskilt kapitel för strålsäkerhetsområdet i den återkommande forskningspropositionen. På så vis ser man till att ämnesområdet hela tiden finns på agendan utan att glömmas bort. Strålsäkerhetsmyndigheten vill även ha inskrivet in sin instruktion att de ska ta fram och upprätthålla en nationell kompetensförsörjningsstrategi.

Strålsäkerhetsmyndigheten har identifierat sex forskningsområden som anses vara samhällsviktiga, men samtidigt utsatta för risk för utarmning: kärnkraftsteknik, svåra haverier, icke-spridning, strålningsbiologi, radioekologi och dosimetri. Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår att det egna forskningsanslaget ökas med ungefär en tredjedel, till 100 miljoner kronor, för att dessa forskningsområdens varaktighet ska kunna garanteras.

Studentunderlaget till de strålningsrelaterade högskoleutbildningarna har på flera håll minskat dramatiskt de senaste åren. Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår en informationsinsats för att informera om de yrkesmöjligheter som finns inom de strålningsrelaterade verksamheter som bedrivs i Sverige. Förhoppningen är att på så sätt öka intresset från studenterna. Den här typen av extern kommunikation för att visa upp de positiva sidorna av strålningsrelaterad verksamhet som något möjlighetsskapande är en ny giv från Strålsäkerhetsmyndigheten, men det ser alltså ut att kunna bli aktuellt.

Strålsäkerhetsmyndigheten ger även ett medskick till kärnkraftsindustrin att bli mer tydliga i sin kommunikation kring sina kompetensbehov och uppmanar industrin att genomföra egna kampanjer för att öka sin attraktionskraft.

Ett annat sätt att understödja en karriär inom strålsäkerhet är att införa en standardiserad benämning av olika kompetensnivåer och titlar inom strålsäkerhet. Strålsäkerhetsmyndigheten menar att en mer enhetlig benämning skulle förtydliga individens anställningsbarhet.

Ökad samverkan

Utredningen har konstaterat att det saknas stöd från ett flertal statliga forskningsråd, såsom Vetenskapsrådet, för forskning inom strålsäkerhetsområdet. Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår därför en ökad samordning mellan forskningsråden. Det skulle göra det lättare att stödja tvärvetenskapliga eller breda forskningsområden med koppling till strålsäkerhet.

Under utredningen har Strålsäkerhetsmyndigheten använt sig av en referensgrupp med representanter från industri, sjukvård och akademi från de olika strålningsrelaterade branscherna. Strålsäkerhetsmyndigheten ser framför sig att grupperingen behålls som en samverkansplattform för att även i framtiden kunna få inspel kring forskning, utbildning och kompetensbehov.

Utöver samverkansplattformen avser Strålsäkerhetsmyndigheten att inleda dialog med kärnkraftsindustrin genom Svenskt kärntekniskt centrum (SKC) för att kunna stödja gemensamma forskningsintressen. Utredningen föreslår även att dialog bör upprättas med Energimyndigheten för att undersöka hur den myndighetens forskningsbudget kan användas för kärnteknisk forskning.

Här kan du läsa mer om uppdraget och ladda ned hela rapporten.

Prenumerera på nyhetsbrevet Kärnkraft i vår omvärld

Skicka ett mejl till monika.adsten@energiforsk.se.