Europeiska intresset svalnar för Kinas nya reaktor

Europeiska intresset svalnar för Kinas nya reaktor

Shandonghalvön på Kinas östkust har i decennier haft problem med luftföroreningar, som här syns som en ljus dimma över större delen av provinsen.

Fyra Hualong One-reaktorer byggs på Shandonghalvön, som redan har tre nya reaktorer i drift och ytterligare fyra under byggnation. Exportmarknaden är potentiellt stor men det europeiska intresset svalnar.

20230303

En smogtyngd tätbefolkad halvö på den kinesiska östkusten nära Korea storsatsar på nya kärnkraftverk med nya reaktortyper för el, fjärrvärme och avsaltning bland fler mer eller mindre traditionella tillämpningsområden.

Shandong har snart elva nya reaktorer av fem typer

Den kinesiska provinsen Shandong är något mindre till ytan än Götaland och Svealand tillsammans, har drygt 100 miljoner invånare och ligger längs Kinas östkust mellan Peking och Shanghai. Området förlitar sig i dagsläget på kol som energikälla och har i decennier plågats av kraftiga föroreningsproblem.

Det senaste decenniet har det skett en storsatsning på kärnkraft i Shandong-provinsen. Det finns nu två aktiva kärnkraftverk i Shandong, Haiyang och Shidaowan, och det byggs för fullt på båda ställena. Haiyang har två AP1000-reaktorer i drift sedan 2019 och två CAP1000 under uppbyggnad. Shidaowan har en HTR-PM-reaktor i drift sedan slutet av 2021 och två CAP1400-reaktorer under uppbyggnad sedan 2019, med planerad idrifttagning 2025.  

Haiyangreaktorerna är tryckvattenreaktorer (PWR) liksom Shidaowans CAP1400-reaktorer. Shidaowans HTR-PM är en gaskyld högtemperaturreaktor (HTGR) med två reaktortankar som tillsammans driver en 210 MWe ångturbin. Den byggdes som en demonstrationsanläggning inför större projekteringar och genererar i dagsläget el och ånga. Ångan används för fjärrvärme, men skulle också kunna användas för avsaltning, vilket länder som Jordanien och Saudiarabien visat stort intresse för. AP1000-reaktorerna används för att generera elektricitet, fjärrvärme och för att driva en avsaltningsanläggning.

Hualong – en modern tryckvattenreaktor   

Nu planeras fyra nya Hualong One-reaktorer (även kända som HPR1000) vid Shidaowan; miljökonsekvensbeskrivningen blev godkänd i slutet av 2022. Designen ersatte de först planerade CAP1000-reaktorerna till både Shidaowan och många andra kinesiska nybyggnationsprojekt. CAP1000 är i sin tur den kinesiska varianten av AP1000-reaktorn som sedan några år ersatt alla kinesiska planer på ytterligare AP1000-reaktorer.

Hualong One listades 2020 av IAEA som en av tolv viktiga avancerade stora (mer än 700 MW elektrisk effekt) vattenkylda reaktordesigner. De övriga elva är de sex tryckvattenreaktorerna AP1000 från Westinghouse, koreanska APR1400, japanska APWR, fransk-japanska ATMEA1, fransk-tyska EPR och ryska VVER 1200/1500, tre kokvattenreaktorer (BWR) samt två tungvattenreaktorer (HWR).

Hualong One är en kinesisk reaktor som kan ses som en PWR uppgraderad baserad på de två PWR-reaktorerna ACP1000 och ACPR1000. Moderna passiva säkerhetssystem, uppgraderade jordbävningsskydd, mer kylvatten och ånga, bättre ventilation, ökad flexibilitet i bränslecykelplaneringen samt ett effektivare utnyttjande av bränslet kan nämnas bland uppgraderingarna.

Passiva säkerhetssystem, som är en viktig del av all modern reaktordesign, är utformade för att automatiskt aktiveras i händelse av en nödsituation för att hålla reaktorn kyld utan att vara beroende av mänsklig inblandning. Äldre PWR-design förlitar sig på aktiva säkerhetssystem, vilket innebär att mänsklig intervention är en viktig del i att avhjälpa eventuella nödsituationer.

Hualong One-reaktorn är också i likhet med andra moderna reaktorer designad för att vara effektivare och producera mer kraft än traditionella PWR. Reaktorns kärna är större och den använder en högre bränsleförbränningshastighet, vilket gör att den kan generera mer el per enhet bränsle. Detta är avsett att göra Hualong One-reaktorn mer kostnadseffektiv och minska mängden kärnavfall som produceras.

Den första Hualong One-reaktorn togs i drift 2020 i Fujianprovinsen längre söderut längs Kinas östkust mellan Shanghai och Hong Kong. Totalt finns kända planer på uppemot ett trettiotal nya Hualong One-reaktorer på olika platser i Kina.

Europeisk tveksamhet möter Kinas satsning

Utanför Kina har även andra länder har visat intresse för den kinesiska tekniken. Den första Hualong One-reaktorn utanför Kina togs i drift i Karachi i Pakistan 2021 och den andra på samma plats i början av 2022. Ytterligare en Hualong One är planerad i Pakistan. Argentina skrev under 2022 kontrakt med China National Nuclear Corporation för en Hualong One-reaktor på 1200MWe, vilket är nästan lika mycket som Argentinas övriga kärnkraftsel tillsammans.

I Europa är Storbritannien det enda landet som planerat att låta bygga den nya kinesiska reaktorn. Det kinesiska statliga bolaget China General Nuclear Power Group (CGN) skrev under högtidliga förhållanden - både kinas Xi Jinping och den dåvarande brittiska premiärministern David Cameron närvarade - på ett investeringsavtal 2015, med målet att bygga Hualong One-reaktorer vid Bradwell B i Storbritannien. CGN äger två tredjedelar av projektet och franska EDF äger en tredjedel.

Kinas inblandning ifrågasattes emellertid mer eller mindre omedelbart, men till en början kanske huvudsakligen grundat i kritik mot beslutet att låta utländska företag komma in, investera och bygga kärnkraft i Storbritannien i stället för att genomföra nybyggnadsprojekt på egen bekostnad som en investering.

Med tiden har de säkerhetspolitiska invändningarna vuxit och slagit rot även hos många makthavare. De senaste åren har allt fler röster höjts mot CGN som en viktig aktör i Storbritanniens kritiska infrastruktur. Den nuvarande brittiska premiärministern Rishi Sunak sa under sitt första utrikespolitiska tal i november 2022 att de brittisk-kinesiska relationernas ”guldålder” var över efter ett decennium präglat av den ”naiva idéen” att mer handel med väst skall medföra politiska reformer i Kina.

- Vi ser att Kina utmanar våra värderingar och intressen, och situationen blir allvarligare i takt med att landets styre blir alltmer auktoritärt, sade han.

Samtidigt betonade han att Kina är en betydelsefull aktör som inte bara kan ignoreras. Liksom många andra politiska ledare inser Storbritanniens nye premiärminister att vilken hållning man än väljer att ha gentemot Kina krävs politisk fingerfärdighet för att nå sina mål med relationerna. Dagen efter talet meddelade den brittiska regeringen att CGN fråntogs sitt uppdrag inom nybyggnadsprojektet av två EPR vid Sizewell C, för att ersättas av den franska partnern EDF.

Vad som skall hända med planerna på att låta CGN bygga två Hualong One-reaktorer vid Bradwell B är ännu osagt, men i ljuset av regeringens nya linje ser det mörkt ut för Kinas planerade första etablering av Hualong One i Europa med en anläggning i Storbritannien. Nästa steg i projektet vid Bradwell B skulle ha varit fortsatta markundersökningar, men dessa är tills vidare lagda på is. Skulle Sverige välja att bygga nya stora kärnkraftverk finns det många på IAEA:s lista med ett mindre säkerhetspolitiskt potentiellt riskabelt bagage.