Paneldeltagarna om vilka kunskapsbehov de ser inom området
Modellering
För att ta reda på hur mycket vi tappar i elproduktion och rättvist styra mot maximalt 1,5TWh produktionsförlust.
Värdera olika åtgärder och prioritera mellan dem
Vi kommer inte att kunna göra ”allt”, särskilt inte om vi ska respektera riktvärdet och bevara vattenkraftens regler- och balansförmåga. Därför måste vi komma överens om en metodik där vi kan sortera ut de åtgärder som är mest angelägna utifrån olika kriterier. Metoder finns redan men används inte. Om det anses att dessa inte duger så måste vi hitta andra.
Mer kunskap om bottenfaunan och bottenvegetationen
Generellt har det varit mycket fokus på fisk och det skulles behöva mer kunskap om bottenfaunan och bottenvegetationen för att förstå hur hela ekosystemet påverkas – helheten.
Ekologiska flöden
Vad är tillräckligt bra utifrån ett Natura 2000-perspektiv när det gäller ”ekologiska flöden” i strandnaturtyper, svämlövskogar med fler? Nästan alla bevarandeplaner betonar att flöderegimen i ett vattendrag ska bli mer naturlig.
Fler forum
Det borde finnas ett bättre forum för hur regelsystemet ska tillämpas. Vi hamnar oftast i diskussioner om prioriteringar av åtgärder och frågan är hur dessa ska gå till. Det är viktigt att rätt underlag kommer fram då till exempel undantag ska motiveras eftersom i slutänden kommer EU granska tillämpade metoder och underlag.
Frågor och svar
Frågorna har besvarats av:
- Anders Skarstedt, Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
- Anna Jivén, Vattenkraftens miljöfond
- Claes Hedenström, Capril
- Johan Tielman, Uniper/Fortum
- Stefan Grundström, Sweco
Fråga: Hur säkerställer HaV att den nationella helhetssynen får genomslag i prövningsgruppernas samverkansprocesser? Hur ser HaV:s dialog ut med Vattenmyndigheterna om den nationella planen?
Svar: HaV har tagit fram en vägledning om samverkansprocessen där HaV pekar på vikten av att ha en helhetssyn i diskussionerna om lämpliga miljövillkor för anläggningar inom ett större område. HaV har återkommande dialog med Vattenmyndigheterna gällande arbetet med våra vägledningar och Vattenmyndigheternas arbete med statusklassning och miljökvalitetsnormer.
Fråga: Hur kommer själva uppföljningen av alla omprövningar gå till rent praktiskt på nationell nivå avseende produktion och reglerförmåga?
Svar: Energimyndigheten, Svenska kraftnät och HaV samarbetar med den frågan. Inget är bestämt än så länge.
Fråga: Hur ser tidsplanen ut för vägledningar som är tänkta att uppdateras? Till exempel vägledningar om GEP och MEP?
Svar: Det beskriver HaV i Vägledning om ekologisk potential (2021)
Fråga: Var önskar HaV att det konkret ska komma ut av de förbättrade och mindre forcerade samverkansprocesserna?
Svar: Att deltagarna får mer tid att analysera/värdera olika förslag för miljövillkor vid olika vattenkraftverk. Att det finns tid för att diskutera och förstå motparternas (myndigheternas, verksamhetsutövarnas, respektive andra intressenters) utgångspunkter innan prövningen.
Fråga: Kommer HaV att vara aktiva i fler domstolsprövningar än vad de kommer att vara aktiva i samverkansprocesser?
Svar: I nuläget är det sannolikt att HaV kommer att vara delaktig i fler prövningar än HaV varit i samverkansprocesser. Detta kan förändras över tid.
Fråga: Kommer staten att tala med en röst i prövningen?
Svar: Enligt § 43 i förordningen om vattenverksamhet ska länsstyrelsen, Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket samverka med varandra och fördela åtgärder mellan sig så att genomförandet av planen blir effektivt och dubbelarbete undviks. Myndigheterna har förberett sig tillsammans för att möjliggöra samverkan.
Fråga: Vägledningen om MKN och N 2000 anger ett nytt verktyg, "särskilda krav". Det medför Hög status, vilket är naturligt förhållande om utrivning. Gäller fortfarande att åtgärder inom N2000 ska rymmas inom 1,5 TWh och HARO-värden i produktionsförlust? (Konkretisering: Vi ser att det kan bli så att produktionspåverkan inom prövningsgrupper inom HARO-områden kan bli betydligt högre än riktvärdet. Hur göra för att riktvärdena ska hållas? Ska inga åtgärder utföras alls då man kommit till de sista prövningsgrupperna inom ett HARO-område? Hur är det tänkt?)
Svar: Det är inte fråga om ett ”nytt verktyg” utan att VM i sin ordinarie normsättning även ska beakta de ”särskilda kvalitetskrav” som föranleds av att en vattenförekomst påverkar ett skyddat område, exempelvis Natura 2000-område. De särskilda kvalitetskraven kan innebära exempelvis att en eller flera kvalitetsfaktorer behöver nå god status istället för måttlig. Att den samlade ekologiska statusen alltid behöver nå hög status är således inte korrekt.
Vilka konkreta åtgärder som domstolarna kommer att kräva efter prövningarna, dels för att följa MKN, dels för att efterleva Natura 2000 lagstiftningen i övrigt, är för tidigt att uttala sig om.
Fråga: Går det att säga något redan nu om hur mycket utrivningar det tycks bli fråga om redan enligt ansökningarna och hur allmänna intressen (utöver naturmiljö och energi) lyckas fångas upp i samverkansprocessen?
Svar: Nej
Fråga: Hur ser myndigheten på uppföljning av genomförda åtgärder? Dvs lära av lyckade och mindre lyckade åtgärder.
Svar: Redan idag finns exempel på genomförda miljöåtgärder vid olika dammar och vattenkraftverk. Det är självklart att det behöver ske en uppföljning och erfarenhetsåterföring av genomförda åtgärder.
Fråga: Finns det en strategi för hur åtgärdseffekter ska utvärderas framåt. Kommer det finnas (krav på) före- och efterdata?
Svar: På en nivå kan man säga att effekterna av åtgärderna kan utvärderas genom förändringar i statusklassningen inom vattenförvaltningen eller särskilda uppföljningar. Tyvärr finns det i lagstiftningen inget krav på vattenkraftsägarna att utföra vissa specificerade undersökningar och rapportera dessa i form av en årlig miljörapport. Det finns ett generellt krav på alla vattenkraftsägare att ha en egenkontroll, men den kan variera mellan verksamheterna och tillsynsmyndigheten måste begära in information om egenkontrollen.
Från ett myndighetsperspektiv borde det finnas ett intresse hos varje verksamhetsutövare att genom sin egenkontroll undersöka åtgärdernas effekter.
Fråga: Avser HaV att förtydliga hur man ser på ålförvaltningen ur ett nationellt perspektiv?
Svar: HaV jobbar kontinuerligt med ålförvaltningen, läs mer om arbetet här.
Fråga: Det bör väl poängteras att samverkan är frivillig för VU? I slutändan är det väl en önskan från HaV för att underlätta och effektivisera prövningarna i domstol?
Svar: Enligt förordningen om vattenverksamhet så ska länsstyrelsen samverka med bland annat VU. Om VU inte vill delta så är det upp till VU att avstå. HaV tycker att detta är en chans för alla parter att diskutera förhållandena i vattendragen och hur olika miljöåtgärder påverkar olika intressen.
Fråga: Är det VU som ska ta reda på bevarandestatus för olika arter? Påverkanstrycket är ofta komplext.
Svar: VU bedömer påverkan på förutsättningarna att uppnå GYBS för respektive naturtyp/art utifrån den specifika påverkan som VU har. Krav på att beskriva kumulativa effekter kommer ofta, vilket innebär att översiktliga bedömningar av GYBS också görs ibland. Viktigt är att avgränsa kumulativ påverkan i ett tidigt skede. Förhoppningsvis kommer de nya BEP:erna inför varje NAP vara tydligare att redovisa det samlade kunskapsläget för naturtyper/arter specifikt kopplat till vattenkraften.
Fråga: Kan man säga något om påverkan på kostnader eller betalningsvilja från utrivningar, till exempel översvämningar eller mistad infrastruktur?
Svar: Det finns ett antal utrivningar genomförda, till exempel Marieberg i Mörrumsån. Kostnaderna för utrivningar varierar bland annat på grund av hur stor påverkan blir på tredje person, det vill säga i hur stor utsträckning det påverkar boende i närheten.
Vad gäller betalningsviljan är den oftast kopplad till olika nivåer på de miljökvalitetsnivåer som kan uppnås. Risker i termer som översvämningar och påverkan på infrastruktur skulle kunna ingå i dessa undersökningar, men jag känner inte till några sådana vad gäller att förbättra vattenmiljön. Sådan påverkan skulle kunna ingå då man beräknar kostnaderna för projektet.
Fråga: Är det VU som förväntas utföra kalkningen som fanns med i kostnadskalkylen? Det är väl knappast VU:s verksamhet som orsakat försurning?
Svar: I den samhällsekonomiska analysen ska alla relevanta kostnader tas med. Vem som ska betala är en annan fråga. Vad gäller kalkning är det kommun/länsstyrelse som tar ansvar för detta. Likaså flottledsåterställning då det oftast är svårt att lång tid efter flottledsrensning skedde identifiera vem som bär ansvaret. Det finns oftast statliga medel för detta, men det är en kostnad för samhället som ska ingå i analysen.
Fråga: Är det kraftbolagets eller Länsstyrelsens roll att göra de här inventeringarna som behövs i omprövningarna?
Svar: Utredningar typ samhällsekonomisk analys är vattenmyndigheternas skyldighet. För att få fram all den information som behövs behöver länsstyrelserna medverka. Idag samlar länsstyrelserna in mycket uppgifter. Men schabloner används i stor utsträckning. Vad gäller kostnader för till exempel fiskvandringsvägar bör VU tillfrågas då dessa kostnader oftast är platsspecifika.
Fråga: Den verkliga kostnaden för vattenkraftens miljöpåverkan vet vi nog först när man lyckats återställa den ursprungliga miljön och artsammansättningen, det vill säga ekosystemen innan utbyggnaden... Känns lite skakigt att likställa detta med betalningsvilja.
Svar: Vattendirektivet går inte ut på att återställa den ursprungliga miljön och artsammansättningen, det vill säga ekosystemen innan utbyggnaden. I så fall får vi nog riva väldigt mycket. Direktivet går ut på att uppnå god ekologisk status efter det att olika avvägningar genomförts.
Vad gäller undantag, mindre stränga krav ska en samhällsekonomis analys genomföras. Det är ofta svårt att fastställa värdet av nyttan i pengar, eftersom nyttan bygger på vårt välbefinnande av en förbättring. Att genomföra enkäter och ställa en panel inför att värdera, i detta fall olika miljökvalitetsnivåer är ganska vanligt. Därmed får man en nytta/betalningsvilja för att nå olika nivåer.
Vi har i ett annat projekt beskrivit nyttan genom att ge olika fiskarter ett index (poäng) och detta i kombination med hur stora arealer som de gynnas av då olika miljöåtgärder genomförs. Fiskindexet för en art beror på hur vandringsbenägen och skyddsvärd arten är. Varje åtgärd får därmed en samlad nytta som är dimensionslös. En skyddsvärd art i kombination med en stor areal får därmed en hög poäng. Åtgärderna rankas därefter utifrån hur stor den specifika nyttan är i förhållande till åtgärdens samhällsekonomiska kostnad. Man får ett kostnadseffektivitetsmått som inte ger det faktiska värdet för samhället, men som kan användas som grund för en prioritering. Om man har en ram som till exempel ett HARO-värde kan det utgöra grunden för vad man ska prioritera. Men även om man ligger inom ramen för ett HARO-värde betyder det inte att åtgärden är rimlig enligt ramdirektivets definition för orimliga kostnader.
Fråga: Inspel om värderingsmetod. Att bara räkna på energipriser ger missvisande bild av framtiden, ökande andel blir profilvärden och reglerbidrag. Utöver detta kan borttagen produktion eller reglerkapacitet leda till prisförändringar vilket då inte bara är en utebliven intäkt för anläggningsägaren utan en ökad kostnad för alla elkunder (ger i andra änden ökade intäkter för andra ej påverkade elproducenter).
Svar: Det stämmer. Den ersättande produktionen ska ha samma karakteristik som den förlorade produktionen som ersätts. Ett enkelt sätt vore att använda den så kallade reglerfaktorn, det vill säga en faktor som om den är större än 1 innebär att vattenkraftverket körs mer under höglasttimmar än genomsnittet, och på så sätt bidrar till reglering av hela elsystemet. Därmed bör elpriset som används vid värderingen av den förlorade produktionen också multipliceras med reglerfaktorn.
Ett annat sätt är att dela upp frågan i två delar; en energi- och en effektdel. Energimässigt är vindkraft billigast, men den ersättande vindkraften kan inte leverera samma mängd tillgänglig effekt som den som går förlorad i och med en åtgärd. Man får därmed först beräkna hur mycket tillgänglig effekt som går förlorad då man genomför åtgärden och sedan beräkna hur mycket av tillgänglig vindkraftseffekt (ca 10% av den installerade effekten) som kan bidra till att täcka den förlorade. Skillnaden mellan förlorad tillgänglig effekt och vindkraftens bidrag måste ersättas med något annat, till exempel utökad effekt i befintlig vattenkraft, lagerkapacitet, gasturbin ….. Allt måste vara förnybar produktion.
Fråga: Varför är betalningsviljan i Uppsala så mycket mindre än i Stockholm?
Svar: Betalningsviljan beror på den faktiska vattenkvaliteten i länet och antalet hushåll.
I Stockholm är andelen vatten med hög kvalitet ca 8%, i Uppsala 14%. Det gör att den lokala betalningsviljan i Stockholm är något högre, 0,366 kr/km2 jämfört med 0,339 kr/km2 i Uppsala. Men det finns 1 060 000 hushåll i Stockholms län jämfört med 180 000 i Uppsala län. Den lokala betalningsviljan blir därmed ca sex gånger större i Stockholm. Den nationella betalningsviljan för Uppsala län blir däremot lite större än för Stockholm eftersom det finns fler hushåll utanför Uppsala än utanför Stockholm.
Fråga: Allmänheten ska väl ändå inte betala för åtgärderna? Det är väl PPP som gäller?
Svar: Det stämmer. Den samhällsekonomiska analysen kommer bara fram till samhällets totala kostnader och nyttor. Respektive ansvarig får sedan svara för kostnaderna då åtgärderna som anses vara rimliga ska genomföras.
Fråga: Blir det inte lite märkligt att använda så pass olika analysmetoder för kostnader och nyttor? Borde man i stället inte se på vad det skulle kosta att återskapa det som exploaterats? Annars får ju fiske- och vattenägarna subventionera elproduktionen. Vad kostar det exempelvis att återetablera de olika fiskpopulationerna med de genotyper som fanns där innan exploateringen? Detta borde vara rimligare sätt att analysera den sidan av c/b-analysen.
Svar: Vattendirektivet går inte ut på att återskapa det som en gång varit. I så fall borde stora delar av all mänsklig verksamhet tas bort. Fiske- och vattenägarna ingår i samhället och har också nytta av elproduktionen. Hela direktivet bygger på en avvägning där grunden är att nå ekologisk god status i våra vatten. Frågan blir vad som är rimligt att genomföra.
Fråga: Blir det många av de minsta kraftverken (klass 3) som kommer avvecklas i samband under den process som nu pågår?
Svar: Det är fortfarande oklart hur många av kraftverken som kommer att avvecklas.
Fråga: Är det riktigt uppfattat att kostnader som, naturligtvis efter försiktighetsmått med mer, uppstår för motstående intressen till exempel fastighetsägare inte täcks av fonden?
Svar: Det stämmer inte helt. Enligt fondens allmänna villkor gäller följande:
Skadereglering Finansiering kan utgå för skadereglering hänförlig till Verksamhetsutövarens anpassning av sin produktion av vattenkraftsel till Moderna Miljövillkor för följande poster: (a) skadereglering i form av ersättning till sakägare för det belopp som utdömts i Domstolsprövningen; (b) skadebegränsande åtgärder utdömda i Domstolsprövningen; och (c) skadereglering för oförutsedda skador hos sakägare som anmälts inom den tid som angetts i domen från Domstolsprövningen och som sedan utdömts av domstol.
Fråga: Någon bör vara ansvarig för att säkerställa att vi samarbetar och får fram korrekta beräkningsmetoder för produktionsförluster/förluster av reglerförmåga, som alla anser är korrekt. Vem tycker du bör vara ansvarig för det?
Svar: Det bör vara NAP-myndigheternas ansvar, alltså Svenska kraftnät, Energimyndigheten och HaV. Är modellerna dåliga kommer det bli svårt att rättvist styra mot målet om maximalt 1,5TWh produktionsförluster.
Fråga: Måste inte samordningen av 1,5 TWh-målet göras innan målet går upp till domstolen, det vill säga med mål om samordning och helhet för hela prövningsprocessen över 20 år tex mål 1,5TWh?
Svar: Det är knappast görbart. Viktigt att detta följs upp löpande och att det styrs upp av ansvariga myndigheter om det börjar divergera från RV.
Fråga: Hur ska detta hanteras nu när varje förekomst prövas individuellt vid olika tidpunkter och dessutom i olika domstolar, vem ansvarar för denna hantering?
Svar: Se ovan. En löpande uppföljning behövs.
HARO-värdena är ett hjälpmedel, men inte ett mål. HaV borde begära en löpande redovisning ifrån Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. Eventuellt skulle det behöva göras prognoser löpande.
Fråga: Angående kunskapsläget: Kan miljö-DNA komplettera andra underlag och öka förståelsen om påverkan?
Svar: Antagande att frågan avser det som kallas eDNA. Det kommer säkert att användas som ett komplement till andra biologiska inventeringar för att verifiera förekomst av utpekade eller typiska arter för respektive naturtyp. Kanske inte idag, men på sikt.
Fråga: Hur ser det ut hos bolagen med innovationsviljan, till exempel kopplad till prognoser om ökad nederbörd? Tittar man hur andra länder som har mycket vattenkraft som Norge och Frankrike gör med miljöanpassningar? Som att nyttja minimitappningar till kraftproduktion som i Stornorrfors (fast flöde året runt)? Det är en vanlig och lagstiftad åtgärd i Frankrike. Om SMHI:s prognoser av ökad nederbörd slår in skulle åtgärden öka vattenkraftsproduktionen och göra den mer anpassningsbar (passar inte överallt men finns relativt många platser med bra förutsättningar, bra fallhöjder och långa torra naturfåror som saknar mintappningar). Nya krav ger nya möjligheter om man söker konstruktiva lösningar, inte fastna i gamla hjulspår!?
Svar: Vi kan inte designa åtgärder utifrån hypotetiska scenarier. Visar det sig att dessa scenarier blir verklighet (om kanske 50 år) så får den saken diskuteras då. Annars är det snarare så att vi behöver vattenkraftens alla nyttor för att motverka klimatförändringarna så att scenarierna inte blir verklighet.
Fråga: Rapporten om Relativt reglerbidrag kom 2016. Efter det har flera kärnkraftsaggregat avvecklats och stora volymer vindkraft kommit in i systemet. Kan det inte vara viktigt att uppdatera det relativa reglerbidraget då det nu är ett markant större behov av reglerkraft och systemtjänster för att hålla elnätet i schack?
Svar 1: Det kan det kanske, men gör inte Svenska kraftnät detta löpande?
Svar 2: Jo, det kan vara en bra idé. Förmodligen kommer reglerbidraget från vattenkraften att öka då annan reglerbar kraft avvecklas. Och då kan det vara viktigt att visa på hur reglerbidraget utvecklas.