Data från SMHI:s modelleringar ska sedan utgöra grunden för de modelleringar som KTH, Chalmers och Profu är ansvariga för. Det kommer delvis att vara en iterativ process för att arbeta fram resultaten vilket kräver ett nära samarbete mellan de olika projektutförarna.
Bakgrund
Klimatförändringarna innebär generellt en kortare vintersäsong som minskar möjligheten för vatten att bindas i snö och is. Det betyder också att nederbörden ökar under vintern. Resultatet är att årscykeln för flöden i snödominerade vattendrag, den så kallade hydrografen, får ett lägre högsta flöde och att det inträffar tidigare på våren.
Samtidigt som nederbörden förväntas öka, medför ett varmare klimat också en ökad avdunstning från mark och vattendrag. Effekten är störst i södra Sverige och kan ändra vattenbalansen så att medelflödet minskar, trots att mängden nederbörd ökar.
För vattenkraftstationerna kan det innebära förändringar i hur magasinen fylls över året. Variationer i fyllnadsgraden mellan våt- och torrår blir också och större. Det påverkar både årsproduktionen och produktionsmönstret för vattenkraften, och den lokala miljön runt älvarna och magasinen. Detta har stor betydelse för de ekonomiska förutsättningarna för vattenkraften och för lönsamheten för enskilda kraftstationer.