– Kostnaderna sjunker för kraftelektronik samtidigt som kapacitetsbrist i regionnäten blir vanligare. Det innebär att det oftare kan bli lönsamt att styra effektflöden med hjälp av kraftelektronik, säger Daniel Karlsson, analysingenjör på DNV.
Under januari startar DNV projektet Effektflödesstyrning med kraftelektronik för ökad nätkapacitet på uppdrag av Energiforsk. I projektet ska man baserat på bland annat en fallstudie bedöma både när det är tekniskt möjligt och när det kan vara ekonomiskt lönsamt att styra effektflödet med hjälp av kraftelektronik i maskade 130-kV-nät.
– Det handlar om att kunna utnyttja näten mer effektivt vid normaldrift. Det kan även bidra till att man kan skjuta fram ledningsinvesteringar i tiden, säger Daniel Karlsson, projektledare på DNV.
I takt med att kostnaden för kraftelektronik sjunker kan det oftare bli intressant för elnätsföretag att investera i den här typen av effektflödesstyrning, som tidigare mest varit aktuellt för transmissionsnätet.
– Jämfört med att bygga ny ledning är den här typen av effektflödesstyrning ett sätt att snabbt öka den tillgängliga kapaciteten i ledningarna, bland annat tack vare att det finns modulbaserade lösningar, säger Daniel Karlsson.
Men även om kostnaderna för kraftelektronik är på väg ner bedömer Daniel Karlsson att åtgärderna bara kommer att vara aktuella i vissa fall.
– Det får nog trots allt betraktas som en relativt kostsam lösning, som bara kommer att vara aktuell under särskilda förutsättningar. Om potentialen för kostnadsbesparingar skulle varit väldigt stor hade vi nog sett mycket av detta på plats redan. I andra länder med större kapacitetsproblem än vad vi hittills upplevt, till exempel nere i Europa, ser vi mer av den här typen av åtgärder för effektflödesstyrning, säger Daniel Karlsson.
Hur mycket ny kapacitet bedömer du att den här typen av styrning skulle kunna ge?
– Det är det vi hoppas få svar på i projektet. Men till exempel kan en seriekompensering av en 400-kV-ledning öka överföringskapaciteten med upp till 50 procent.
Projektet, som ska vara klart och redovisas vid halvårsskiftet 2024, ingår i programmet Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering.
Utlysning på 9 miljoner kronor öppen
En utlysning på totalt 9 miljoner kronor för programmet Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering är öppen till och med den 30 juni 2026.
Identifierade fokusfrågor är:
- Efterfrågeflexibilitet – kontroll och övervakning, tariffer, affärsmodeller, kundincitament
- IT-säkerhet
- Driftcentralen / Sammanlagringsproblem, lastprognoser, hantera effektbrist
- Driftcentralen / Drift, datainsamling och riskanalys
- Laddinfrastrukturens styrningspåverkan på elnätsdrift
- Mer automation/systemtjänster i elnätet som styr leveranskvalitet och spänningsbalans / Självläkande elnät
- Nya elnätstekniker
- Intermittent produktions påverkan och elnätets tillförlitlighet
- Effektöverskott och effektbrist i elnätet
Energiforsk välkomnar projektutförare inom näringsliv och akademi att skicka in projektförslag. Läs mer här.