I förra veckan arrangerade Energiforsk seminariet Energiforskning och transportsektorns omställning, där slutrapporterna i de två projekten Ett elsystem för elfordon respektive 2030-pusslet – så når vi transportmålet presenterades.
Energiforsks vd Markus Wråke inledningstalade om behovet av fortsatta utsläppsminskningar om Sverige ska klara sina klimatmål.
– Vi på Energiforsk ska ta fram kunskap för ett robust och hållbart energisystem, som ni i energibranschen behöver. Här är transportsektorn helt central. Vi har inga ursäkter att inte försöka minska utsläppen. Jag hoppas att vi alla när vi går härifrån känner lite jävlar anamma, sa Markus Wråke.
Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet som varit en av deltagarna i 2030-pusslet, var inne på samma linje.
– De befintliga klimatmålen – som är svensk klimatlagstiftning – gäller fortfarande. Ska målen ändras måste riksdagen rösta igenom det. Det senaste klimattoppmötet COP 28 slog fast att det är det närmaste decenniet som är viktigast, därför är de svenska målen i närtid viktigast, sa Mattias Goldmann.
Rapporten Ett elsystem för elfordon pekar bland annat på att om elbilsägare i stor utsträckning laddar oplanerat, det vill säga när de kommer hem från jobbet, kommer det korrelera med mycket övrig last, vilket ger högre effekttoppar. Det här innebär att för lokalnät kommer den typen av oplanerad laddning öka risken för nätproblem, framför allt i bostadsområden under kvällstid på vintern.
Om människor i stället skulle välja att ladda när elpriset är lågt kommer det leda till problem i näten ungefär lika ofta, fast främst de dagar det blåser mycket, enligt rapporten.
Om människor i stället skulle styra sin laddning efter när elpriset är lågt, med eller utan vehicle to grid, ger det färre problem i nätet och mer utspritt över hela året. Då uppstår problemen främst dagar då det blåser mycket, eller annan last är låg.
– De vanligaste problemen blir att transformatorn överbelastas, framför allt i storstäder. På landsbygden är det i stället vanligare med spänningsfall, men bara ett fåtal gånger per år, sa Therese Lundblad från Chalmers.
Slutsatsen är att det är viktigt för elnätsföretag att hjälpa människor till kloka laddstrategier för att undvika problem. En sådan strategi, där elbilsägare både laddar mot ett lågt elpris kombinerat med en lokal effekttariff, kan ge stor effekt både på elbilars möjlighet att bidra med flexibilitet till systemet och integrering i det lokala elnätet så att behovet av att förstärka elnätet minskar.
Emil Nyholm från Profu berättade om en fallstudie från rapporten, där man tittat på hur effektbehovet för lokalnätet i Skövde kan komma att utvecklas. Även där var slutsatsen att oplanerad laddning ger kraftigt ökade effekttoppar.
– Därför behöver elfordonsägare få rätt incitament, så att de inte bara laddar direkt när de kommer hem. Det behöver vara mer fördelaktigt att ladda nattetid, till exempel genom tidsdifferentierade elnätstariffer. Men, det kan se olika ut i olika lokalnät, sa Emil Nyholm och skickade med en uppmaning till nätföretag att ha noggrann koll på förbrukningsprofilerna i det egna nätet.
Therese Lundblad sa att det hur som helst kommer att behövas mycket flexibilitet i elsystemet i framtiden.
– Och den potential till flexibilitet som finns tack vare elbilarnas batterier är enorm, många gånger större än behovet, sa Therese Lundblad.
Rapporten visar till exempel att om bara drygt hälften av bilflottan elektrifieras kan den tillgängliga effekten från bilbatterierna i mellersta Sverige uppgå till 60 GW, cirka tre gånger mer än det högsta effektbehovet i elprisområde 3.
Den andra rapporten som presenterades under seminariet, ”2030-pusslet – så når vi transportmålet”. En huvudslutsats från den är att även en snabbt ökad elektrifiering av transportsektorn räcker inte för att nå 2030-målet, inte ens om den skulle gå betydligt snabbare än hittills.
Andra slutsatser från rapporten är:
- Den nu förda nationella politiken och aviserade styrmedel, tillsammans med kommande EU-regleringar, räcker inte för att Sverige ska klara 2030-målet.
- Utsläppen från den svenska transportsektorn kommer att ligga cirka 6 miljoner ton över målnivån 2030, om inte ytterligare åtgärder vidtas.
- År 2045 kan Sverige nå nollutsläpp från inrikes transporter. Med dagens politik blir de samlade koldioxidutsläppen cirka 90 miljoner ton högre än om Sverige skulle ha en utsläppsbana i linje med 2030-målet.
Men rapporten säger trots det att Sverige fortfarande kan klara 2030-målet. För att lyckas kan följande åtgärder behöva vidtas:
- Inför styrmedel som ökar användningen av hållbara, huvudsakligen avfalls- och restbaserade biodrivmedel, både för inblandning i fossil bensin och diesel och som koncentrerade biodrivmedel. På sikt kan även vätgas och elektrobränslen spela en större roll, vilket tas hänsyn till i utformningen av styrmedel.
- Stimulera delade, hållbara transporter – alltifrån delad mikromobilitet till kollektivtrafiken och bilpooler. Exempelvis behöver dagens reseavdrag förändras till det färdmedelsneutrala resebidrag som riksdagen beslutade inför valet, men som inte genomförts, och momsen för bildelning kan sänkas från dagens 25 procent till 6 procent som annan kollektivtrafik.
- Prioritera en trafikinfrastruktur som får fler att oftare gå, cykla eller åka kollektivt – eller arbeta på distans.
Ladda ner rapporterna