Erfarenheterna från fysiska avledare i drift i Sverige i dag är överlag positiva och det saknas tydliga belägg för att fingrindarnas påverkan på drift och produktion är ett resultat av kraftverkets storlek. Samtidigt visar utredningen om uppskalning av tekniken till kraftverk i Motala ström och Göta älv, att anläggningarnas platsspecifika egenskaper spelar stor roll för genomförbarheten. Tekniken bedöms som applicerbar på Älvås kraftverk i Motala ström, medan de stora riskerna och kostnaderna förknippade med ett sådant projekt vid Vargöns kraftverk i Göta älv blottlägger en kunskapsbrist. Innan en fingrind byggs vid något stort kraftverk med hög dammsäkerhetsklass bör kunskapsläget förbättras för att inte riskera stora oväntade kostnader eller säkerhetsrisker.
Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk
Nyheter
Ny rapport: Tydlig potential för vätgas och elektrobränslen i Sverige
Sverige har förhållandevis god tillgång till de resurser som krävs för att tillverka både vätgas och elektrobränslen. Om de satsningar som nu görs på vätgas kommer i mål och trenden fortsätter skulle Sverige på kunna bli nettoexportör av vätgas.
Ny mall och lathund för långsiktig effektprognos tillgänglig för lokalnätsbolag
Ett Energiforskprojekt har i samarbete med elnätsbolag tagit fram en lathund för hur en långsiktig effektprognos kan utformas, samt en mall för insamling av data från kommuner – något som efterfrågats av branschen.
Ny rapport har kartlagt forskningsbehov för säker lagring i vätgas och batterier
För att möjliggöra storskalig användning av vätgas och batterier behövs säkerhetsåtgärder som säkerhetsavstånd och barriärer samt grundläggande förståelse för konsekvenserna av termisk rusning och, inte minst, gasexplosioner.
Håll rätt energinivå!
I år medverkar Energiforsk på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, festivalen där det gemensamma målet är att låta barn och skolungdomar få en inblick i vetenskapens värld. Genom satsningen Vattenkraftens framtidsprogram deltar Energiforsk med en experimentstation där de besökande barnen, med hjälp av några motionscyklar, ska försöka hålla balansen på elnätet.
Vilken typ av solceller vill vi leva med?
Marieke Rynoson, forskar om solceller på doktorandprogrammet i energisystem på Högskolan i Dalarna. Ingenjörer glömmer ibland bort att se på solceller ur ett socialt perspektiv, menar Marieke Rynoson. – Jag vill fokusera på social hållbarhet för att ge branschen insikter om vad vi faktiskt vill leva med!
Om rapporten
2017:458
Axel Emanuelsson, Peter Christensen, Fredrik Mikaelsson, Marie Böjer, Frans Göransson, Johan Östberg, Urban Öhrfeldt, Ylva Hemfrid-Schwartz, Petter Norén och Olle Calles