FossilEye är en metod för skanning av avfall, som bygger på en utvecklad teknik som används för att identifiera material vid maskinell avfallssortering byggavfall. Stickprover från blandat avfall körs in i anläggningen och sprids ut på ett två meter brett band. Genom ett digitalt öga i form av en sterokamera kombinerat med NIR-sensor kan verktyget snabbt avgöra vad som är plast och vilken typ av plast det rör sig om, och framförallt kvantifiera mängden plast, därav namnet FossilEye.
Företaget RoboWaste i Jönköping har utvecklat systemet och tagit fram en mobil prototypanläggning på beställning av Tekniska verken i Linköping, Vattenfall Värme och Umeå Energi. Energiforsk bistår projektet med projektledning och hantering.
Nu ska den mobila prototypanläggningen testas i tre svenska kommuner: Linköping i november, Uppsala i december och Umeå i januari. Parallellt med pilotturnén utvecklar IVL Svenska Miljöinstitutet en metod för verifiering av prestandan hos skannande system. Med hjälp av den metoden ska prestandan hos FossilEye verifieras i fråga om mätnoggrannhet, kapacitet och vilka typer av avfall den lämpar sig för.
Enligt dagens regelverk behöver inte den som lämnar plast i sitt avfall stå som ansvarig för koldioxidutsläppen som plasten orsakar. Ansvaret landar i stället på kraftvärmeverken, via EU:s utsläppshandelssystem, och fjärrvärmekunderna, via fjärrvärmens klimatpåverkan i exempelvis olika miljöbokslut. Anledningen är att analysen av andelen plast idag görs i rökgasen från förbränningen, vilket gör det svårt att spåra avfallets källa. Att det nu blir möjligt att spåra plastavfallet kommer därför även att bidra till att göra systemet kring hanteringen mer rättvist.
Det behövs starkare incitament för att sortera bort plast. Med hjälp av FossilEye kan sortering av plast bli en bra affär och samtidigt minskas koldioxidutsläppen, berättar Bertil Wahlund som är projektansvarig på Energiforsk:
– Det måste bli tydligare för avfallskunden att det är dyrare att slänga plast än att återanvända eller återvinna den, och incitament behöver skapas högre upp i avfallstrappan för att ökad återvinning av plast. Bara det som inte kan återanvändas eller återvinnas på annat sätt ska förbrännas, säger Bertil Wahlund som jobbar med FossilEye Energiforsk. Den teknik som används i projektet är riktigt intressent, eftersom man kombinerar avancerad bildavläsning med NIR.
– Tekniska verken i Linköping, Vattenfall Värme och Umeå Energi insåg att något behövde göras åt det växande problemet med plast i restavfallet. Därför initierade vi det utvecklingsprojekt som resulterade i FossilEye, det första verktyg någonsin som är selektivt inriktat mot plast i syfte att gynna återvinningen uppströms, vilket bör minska mängden plast som går till förbränning, avslutar Henrik Lindståhl på Tekniska verken i Linköping.