Vilka risker upplevs av privatpersoner och aktörer inom energisektorn när det kommer till omställningen mot ett mer automatiserat elsystem? Vilken kontroll skulle människor uppleva att de har över sina hushålls elsystem om de automatiserades? Vilka konsekvenser kan låg respektive hög tillit till ett automatiserat elnät resultera i?
Frågorna ovan var centrala när Cecilia Katzeff, Helena Strömberg och Hanna Hasselqvist undersökte den mänskliga tillitens roll till elnätens automatisering. Deras förstudie, TRUSTnEnergy, finns nu slutredovisad i en rapport där framförallt tre typer av risker identifierades: ekonomiska risker, förlorad kontroll och säkerhets- och integritetsrisker. Resultaten från intervjustudien visar också att den största fördelen som upplevs med en automatiserad elanvändning är den ekonomiska nyttan.
Förstudien består av tre delar: en litteraturstudie av forskning om hushållens tillit till smarta elnät, en litteraturstudie av forskning om tillit till automatiserade fordon (kunskapen är överförbar), samt en intervjustudie av aktörer inom automatisering av elnätet och hushåll som har automatisering i sin bostad.
– Tillit är centralt i vårt demokratiska samhälle. Vi är beroende av tillit i våra mellanmänskliga relationer såväl som i val av politiker och den teknik vi använder i vår vardag. Syftet med projektet var att belysa vilken roll mänsklig tillit spelar i omställningen till smarta elnät, med särskilt fokus på automatiserad styrning av elanvändning, säger Cecilia Katzeff, projektledare.
En utmärkande egenskap hos smarta elnät är att de använder informations- och kommunikationsteknik för att hantera efterfrågan och leverans av el. Det möjliggör så kallad efterfrågeflexibilitet, vilket innebär möjligheten att påverka elanvändningen, som att minska förbrukningen när elnätet är hårt belastat, eller att öka förbrukningen när elpriset är lågt till följd av god tillgång.
– När de smarta elnäten införs fullt ut innebär de en genomgripande förändring av samhällets elanvändning, säger Cecilia Katzeff.