– Om vi hittar bra former för framtagandet av de effektprognoser som ska ligga till grund för nätbolagens nätutvecklingsplaner, tror vi att det kan bli kraftfulla verktyg för att kunna koordinera det komplexa samspelet mellan nya och traditionella aktörer i elsystemet. Men det potentiella värdet kommer bli svårare att fånga om prognoser och planer tas fram på helt olika sätt av landets alla nätbolag.
Det sa Madelene Danielzon Larsson från Energiforsk som tillsammans med Max Dawidzon från Vattenfall och Adam Engström från Eon berättade om Energiforskprojektet Effektprognoser för lokalnät på Elnätsdagarnas första dag.
Projektet Effektprognoser för lokalnät erbjuder en möjlighet för elnätsägare att samlas kring hur en effektprognos kan tas fram, och gemensamt formulera metodbeskrivningar för bästa möjliga tillvägagångssätt med fokus på lokalnäten.
Under presentationen fick publiken möjlighet att ge sin bild av hur arbetet med att ta fram effektprognoser ser ut på deras företag. Svaren från publiken visade tydligt att det finns ett behov bland landets nätägare att få stöd i arbetet och en tydlig majoritet ansåg att det är väldigt viktigt att hitta gemensamma metoder.
– Samverkan är nyckeln till ett bra prognosarbete då vi bokstavligt talat sitter ihop; vi regionnätsägare är beroende av att förstå vad som händer i lokalnäten under oss för att bygga våra prognoser och här tror jag nyckeln är att dela kunskap och erfarenheter.
Det sa Adam Engström, Eon, som tillsammans med Max Dawidzon, Vattenfall, gav inblick i hur de arbetar för att ta fram effektprognoser idag och vilken förhoppning de har på hur elnätsägare på sikt kan arbeta tillsammans inom till exempel regionen för att få till en samlad bild av effekt- och utvecklingsbehovet.
– Vi ser ett stort behov av gemensam metodik och struktur som branschen kan förhålla sig till i prognosarbetet. Prognoserna baseras på en rad olika antaganden och kräver bland annat samsyn kring den framtida samhällsutvecklingen. En gemensam metodik möjliggör jämförbara prognoser mellan nätbolagen och en tydligare gemensam bild av framtiden vilket underlättar för branschens och Sveriges utmaningar att möta den ökade elektrifieringen, sa Max Dawidzon.
Tydligare ansvarsfördelning efterfrågas av elnätsföretagen
Under konferensens andra dag låg fokus på hur elnätet ska kunna möta det växande behovet av effekt från en elektrifierad transportsektor.
– Vem gör vad och vem har ansvaret, många elnätsbolag lyfter att det behöver bli tydligare uttalat vilken roll olika berörda aktörer behöver ta och vilken roll som regelverket tillåter att elnätsbolagen själva tar. En gemensam strategi och bättre kommunikation mellan olika aktörer behövs för att möjliggöra elektrifieringen av transportsektorn på ett effektivt sätt.
Det sa Madelene Danielzon Larsson när hon presenterade delresultat från projektet Ett elsystem för elfordon tillsammans med Peter Blomqvist från Profu.
Projektet är ett branschöverskridande forsknings- och samverkansprojekt som har fokus på samspelet mellan elsystemet och elektrifieringen av fordonsflottan ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Projektet kommer att avslutas vid årskiftet och på Elnätsdagarna berättade Peter Blomqvist om en fallstudie som utförts där verkliga data från Skövdes lokalnät använts för att undersöka påverkan på elsystemet när laddningen av elfordon ökar.
– Fallstudien visar att investeringsbehovet påverkas rejält beroende på när laddning av elfordon sker. Smart laddning kan bidra till att reducera toppeffekt både på kort och lång sikt. Det är därför viktigt att elnätsbolagen skapar tariffer som ger kunderna rätt incitament för att ladda när det finns kapacitet tillgänglig i elnätet, sa Peter Blomqvist.
Vill du veta mer om projekten Effektprognoser för lokalnät eller i Ett elsystem för elfordon? Kontakta Madelene Danielzon Larsson.