Baskatjoner, det vill säga kalcium, magnesium, kalium och natrium, är näringsämnen som absorberas av träd. Baskatjonerna har en viktig funktion som förhindrar försurning av mark och vatten. Vid avverkning av skogsmark följer baskatjonerna med ut ur skogen och det kan innebära allvarliga konsekvenser i form av utlakning av näringsämnen och aluminiumförgiftning, främst för vattenlevande djur och växter. Sverige är dessutom känsligt för surt regn, vilket kan förvärra situationen ytterligare.
Ett sätt att ersätta de förlorade näringsämnena i skogsmarken är genom att sprida ut näringspellets i drabbade områden. I slutrapporteringen av ett projekt inom Energiforsks askprogram, slår Maria Sandberg och Martyna Zywalewska fast att det är möjligt att producera en näringspellets som både fungerar som gödsel och som ger alkaliserande (basiska) effekter i skogsmark.
– Med projektet visade vi att det går att blanda hydrokol och aska i proportioner som ger ett jordförbättringsmedel som innehåller både näring och baskatjoner, utan att överskrida tillåtna halter av tungmetaller, säger Maria Sandberg, projektledare.
Studien visar att det är möjligt att producera näringspellets av restprodukter från massa- och pappersbruk, eftersom en stor del av baskatjonerna samlas i brukens slam och askor. Slam och aska är avfallsprodukter som kostar pengar för företag att göra sig av med, så kallad kvittblivning, vilket också innebär ett slöseri med viktiga resurser.
– Det här handlar om en helt ny typ av jordförbättringsmedel producerat av skogsindustriella restprodukter. Om den här produkten klarar kraven som ställs på en jordförbättringsprodukt, kommer det att leda till förbättrad resursanvändning och slutna kretslopp, säger Maria Sandberg.