Intresset bland de 60 deltagarna var stort för konferensen digitaliseringstema. Man kan tro att digitala modeller är en självklarhet när man bygger nytt numera, men det stora användningsområdet finns i dagsläget i förvaltningen av betongkonstruktioner.
–Vi använder undervattensskanning och tredimensionell bildbehandling bland annat för att hitta misstänkt läckage. Den här tekniken kan också visa om det förekommer avvikelser från byggritningarna, sa Uno Kuoljok på Sydkraft Hydropower.
Det norska vattenkraftsbygget Vamma 12 görs med helt digitala modeller. Olika digitala verktyg används i de olika momenten av konstruktionen och allt länkas sen samman i en överordnad modell. Ändringar, som förekommer i alla byggprojekt, skapar ofta problem genom att det finns olika versioner av ritningsunderlag och leder i värsta fall till avtalskonflikter.
–Tack vare de digitala modellerna minskade ändringarna i Vamma 12 med 90 procent jämfört med liknande projekt. Och dessutom kunde andra potentiellt kostsamma misstag upptäckas, exempelvis att två byggkranar hade planerats för nära varandra, berättade Oscar Persson från Norconsult.
Digitala fältverktyg, till exempel läsplattor med ritningsunderlag eller där man kan få ytterligare information i förstärkt verklighet, är kanske en självklar förbättring. Men personal i fält är inte alltid vana vid att jobba digitalt. Många föredrar att gå in i en byggbod och titta på underlagen. Skanska, som bland annat bygger Slussen i Stockholm med digitala modeller, beskrev under konferensen att man försökt möta detta genom att ha så kallade BIM-kiosker där man kan gå in och titta på de digitala modellerna ute på arbetsplatsen.
Det är också möjligt att arbeta med en kombination av den gamla och den nya tekniken. I Statkrafts dammbygge i Hylte används pappersritningar som kontraktsunderlag. Statkraft själva har dock en 3D-modell som beställarstöd.
–Ofta har underkonsulterna digitala modeller som man som beställare kan få tillgång till, det är bara att fråga. Dessa kan man sedan använda för att bygga egna modeller”, menade Csaba Prokec som ansvarar för beställarmodellen på Statkraft.
Utmaningarna med de digitala verktygen är till exempel IT-säkerhet och det faktum att vi har förlitat oss på traditionellt beprövade metoder för att säkerställa mycket lång livslängd i bygg- och renoveringsprojekten. Men fördelarna med digitala verktyg är stora, både för att förbättra säkerheten och för att arbeta mer kostnadseffektivt.
–Drömmen vore att kunna göra åldringssimuleringar av en konstruktion redan på modellstadiet. Då skulle vi också kunna optimera olika material för att få en låg livscykelkostnad. Ett annat stort utvecklingsbehov är att få in de digitala verktygen i förvaltningen, där vi idag har den största arbetsinsatsen, menar Monika Adsten som är ansvarig för betongfrågor på Energiforsk.
Se mer om pågående forskning och resultat från Betongtekniskt program vattenkraft och Betongtekniskt program kärnkraft. Det finns också dokumentation från konferensen.